Arteriella sår – orsaker, symtom och utredning
Arteriella sår – orsaker, symtom och utredning
Arteriella sår är en av de allvarligare typerna av svårläkta bensår. De uppkommer när blodflödet till benet och foten försämras, vilket leder till syrebrist i vävnaden. Utan rätt diagnos och behandling riskerar såret att förvärras – i värsta fall leder det till amputation.
Den goda nyheten är att rätt utredning är enkel att genomföra och att ankeltrycksmätning (ABI) ger klinikern den information som behövs för att fatta rätt beslut redan vid första besöket.
Vad är ett svårläkt sår?
Ett svårläkt bensår definieras som ett sår nedanför knäleden som inte läkt eller förväntas läka inom fyra till sex veckor. Bensår är inte en diagnos utan ett symtom med en underliggande orsak – och det är den orsaken som avgör behandlingen.
Ungefär hälften av alla svårläkta bensår är renodlat venösa. Arteriella sår utgör cirka 20 procent, och blandformer är vanliga. Att fastställa rätt etiologi är det viktigaste steget i handläggningen – och dokumenterat kärlstatus ingår som ett krav i basbedömningen enligt Nationellt vårdprogram för svårläkta sår (SKR 2023).
Vad orsakar arteriella sår?
Grunden till arteriella sår är nästan alltid ateroskleros – åderförkalkning i de stora och mellanstora artärerna i lår, underben och fot. När kärlen förträngs minskar syretillförseln till huden och den underliggande vävnaden, vilket kan leda till lokal vävnadsdöd och sårbildning.
Kända riskfaktorer är rökning, hypertoni, diabetes, hyperlipidemi och hög ålder. Patienter med arteriella sår har ofta redan känd hjärt-kärlsjukdom – men ibland är såret det första synliga symtomet på perifer artärsjukdom.
Dessutom har 15–20 procent av patienter med venös insufficiens också en arteriell nedsättning, vilket ger ett blandsår. Det är ett tillstånd som kräver en annan behandlingsstrategi än renodlat venösa sår och där felaktig kompressionsbehandling kan vara direkt skadlig.
Typiska symtom och lokalisering
Till skillnad från venösa sår sitter arteriella sår vanligen distalt – på häl, tår, fotrygg eller mellan tårna. De är ofta smärtsamma, med en karakteristisk smärta som förvärras när benet är i högläge och lindras när foten hängs ner. Nattlig smärta är vanligt förekommande. Patienter med uttalad vilosmärta sover ibland sittande med foten mot golvet.
Såren är typiskt torra och väldefinierade, ibland med gul eller svart nekros, och kan vara djupa – i svåra fall ner till sena eller skelett. Den omgivande huden är blek, kall och torr utan eksem. Kapillärfyllnaden är långsam och fotpulsar är svåra eller omöjliga att palpera.
Utredning – ankeltryck och ABI
Ankeltrycksmätning ska alltid genomföras på patienter med ben- och fotsår innan behandling sätts in. Det gäller även när palpabla fotpulsar finns, eftersom dessa inte utesluter kliniskt relevant arteriell insufficiens. En fullständig genomgång av ABI-värden och tolkningsregler finns i guiden om ankeltrycksindex.
Ankel-brachialindex (ABI) beräknas som kvoten mellan systoliskt ankeltryck och systoliskt armtryck. Enligt Nationellt vårdprogram för svårläkta sår (SKR 2023) och 2024 ESC Guidelines gäller följande tolkningsgränser:
| ABI-värde | Tolkning |
|---|---|
| >1,40 | Inkompressibla artärer (stela kärl) – komplettera med TBI |
| 0,91–1,40 | Normalt |
| 0,70–0,90 | Lätt arteriell insufficiens / borderline PAD |
| 0,41–0,69 | Måttlig arteriell insufficiens |
| ≤0,40 | Grav arteriell insufficiens / kritisk ischemi |
ABI under 0,91 indikerar arteriell insufficiens. ABI ≤0,40 kräver skyndsam remiss till kärlkirurg – det handlar om kritisk ischemi där risken för amputation är påtaglig.
Notera att diabetiker kan ha falskt höga ABI-värden (>1,3) på grund av mediaskleros. I sådana fall är tåtrycksmätning (TBI) ett bättre alternativ – ischemigränsen för tåtryck är 30–50 mmHg systoliskt.
Nationellt vårdförlopp – kritisk benischemi
Det nationella vårdförloppet för kritisk benischemi (SKR) anger att skyndsam remiss till kärlkirurg är indicerat för patienter med sår eller gangrän på fot, vilovärk i foten sedan mer än två veckor, diabetiska fotsår som inte läkt på två veckor – och för diabetespatienter med fotsår vid misstanke om kritisk ischemi, även när ankel- eller tåtrycket överstiger de annars gällande gränsvärdena.
Nationellt vårdprogram för svårläkta sår (SKR 2023) kräver att dokumenterat kärlstatus ingår i basbedömningen av varje patient. Uppföljning sker nationellt via RiksSår-registret.
Kompression och arteriella sår
Kompressionsbehandling är grundstenen vid venösa bensår, men vid arteriell insufficiens gäller andra regler. Kompression är kontraindicerat vid kritisk ischemi — ABI ≤0,40 eller tåtryck under 30–50 mmHg (Nationellt vårdprogram för svårläkta sår, SKR 2023). Vid blandsår med ABI 0,5–0,8 och uttalat ödem kan reducerad kompression övervägas, men detta kräver individuell bedömning och ordination av läkare — det är inte en standardåtgärd. Vid ABI 0,8–0,9, där venös insufficiens dominerar, kan kompressionsbehandling ges med försiktighet och uppföljning.
Behandling och remissindikationer
Behandlingen av arteriella sår styrs av det underliggande cirkulationsproblemet. Lokal sårbehandling är viktig men otillräcklig – grunden är kardiovaskulär sekundärprevention: rökstopp, blodtrycksbehandling, lipidsänkare och diabeteskontroll.
Vid välgrundad misstanke om kritisk ischemi – ABI under 0,5 eller tåtryck under 30–50 mmHg – är skyndsam remiss till kärlkirurg för revaskulariseringsbedömning nödvändig. Revaskularisering är avgörande för att undvika amputation och läka såret. När kärlrekonstruktion inte är möjlig kan primär amputation vara det bästa alternativet.
Rollen för ankeltrycksmätning i primärvård
Att kunna mäta ABI direkt på mottagningen – utan remiss till klinisk fysiologi – gör att utredningen kan påbörjas omedelbart och att rätt patienter remitteras vidare i rätt tid. MESI mTABLET ABI-set utför en automatiserad fyramanschettstest på ungefär en minut, ger ABI för båda benen och genererar en rapport med oscillationsgrafer som underlättar bedömningen.
Vill du veta mer om hur ankeltrycksindex mäts och tolkas, eller vad det innebär för patienter med benartärsjukdom? Läs vår guide: Benartärsjukdom i primärvård – utredning och handläggning. Kontakta oss eller se vår produktsida för MESI mTABLET ABI-set.
Källor: Nationellt vårdprogram för svårläkta sår (SKR 2023); Nationellt vårdförlopp för kritisk benischemi (SKR 2023); 2024 ESC Guidelines for the management of peripheral arterial and aortic diseases (Eur Heart J, 2024); Vårdhandboken – Arteriella sår; Praktisk Medicin – Bensår arteriella och svårläkta; VISS – Bensår; Läkemedelsboken – Arteriella sår; Internetmedicin – Bensår.