Kompressionsbehandling – när, hur och varför ABI måste mätas först

Kompressionsbehandling är en av de mest effektiva och välstuderade behandlingarna i sårläkningens verktygslåda. Med korrekt kompression läker upp till 75 procent av venösa bensår inom sex månader. Men kompression är inte ofarlig – och fel behandling till fel patient kan förvärra tillståndet allvarligt.

Nyckeln är att alltid mäta ankeltrycksindex (ABI) innan benet lindas eller kompressionsstrumpor ordineras.

Vad gör kompressionsbehandling?

Kompression utövar ett mekaniskt tryck mot benet som driver tillbaka vätska från vävnaden till blodbanan. Det sänker venöst ödemtryck, förbättrar venklaffarnas funktion, ökar närstillförseln till huden och minskar den kroniska inflammationen som hindrar sårläkning.

En viktig detalj som ofta förbises: kompression förbättrar inte bara venös cirkulation – den förbättrar även arteriell genomblödning och dräneringen av lymfvätska. Det gör att kompression är relevant även vid blandsår och vid ödem av annan orsak, om den arteriella cirkulationen tillåter det.

Indikationer – när ska kompression användas?

Kompression är förstahandsbehandling vid:

• Venösa bensår (den vanligaste orsaken till svårläkta bensår, ca 50–70 procent)
• Ödem som läkningshämmande faktor, oavsett sårtyp
• Prevention av recidiv efter läkt venöst bensår

Kompression används även som stöd vid blandsår (arteriovenösa sår) när ABI-värdet tillåter det.

Kontraindikationer – när ska kompression inte ges?

Kompression är kontraindicerat vid grav arteriell insufficiens. Gränserna enligt Vårdhandboken och klinisk praxis:

ABI-värde	Kompression
0,8 – 1,4	Full kompression, ≥40 mmHg vid vristen
0,5 – 0,8	Anpassad/reducerad kompression, 20 mmHg, i samråd med läkare
Under 0,5	Kontraindicerat
Över 1,4	Mät tåtryck innan beslut (stela kärl, mediaskleros)

Kompression är också kontraindicerat vid obehandlad hjärtsvikt, akut djup ventrombos och ytlig arteriell bypass.

Mät ABI innan du lindar

Ankeltrycksmätning (ABI) ska alltid göras innan kompressionsbehandling påbörjas. Det är ett krav i det nationella vårdförloppet för svårläkta sår och en av de nio kvalitetsindikatorerna som följs via RiksSår-registret.

Att ge full kompression till en patient med ABI 0,4 kan leda till ytterligare begränsat blodflöde, ökad smärta och i värsta fall vävnadsdöd. Att utesluta kompression hos en patient med ABI 0,7 och ett venöst sår innebär å andra sidan att grundbehandlingen uteblir och såret riskerar att inte läka.

Typer av kompressionsbehandling

Det finns fyra huvudtyper, med olika egenskaper och användningsområden:

Kompressionsbindor är det vanligaste valet vid aktiva sår. Kortsträckta (lågelastiska) bindor ger högt arbetstryck när vadmuskeln används och lågt vilotryck – de kan sitta kvar dygnet runt och passar även vid lindrig arteriell insufficiens. Långsträckta (högelastiska) bindor ger hög kompression men tas av nattetid och lämpar sig för immobila patienter.

Kompressionsstrumpor används primärt i förebyggande syfte och för att förhindra recidiv efter läkt sår. De är klassificerade enligt europeisk standard i klass 1–4 (ca 15–60 mmHg vid ankeln). Strumpor kräver att ödemet är behandlat och reducerat innan utprovning – annars passar de inte.

Justerbar kompression (t.ex. kardborbandsystem) kan användas vid såväl aktiva sår som i preventivt syfte. Patienten kan själv justera trycket, vilket ökar följsamheten.

Kompressionspump (intermittent pneumatisk kompression) används när bindor och strumpor har otillräcklig effekt, framför allt vid uttalat lymfödem.

Följsamhet och patientinformation

Kompressionsbehandling fungerar bara om den används. Studier visar att följsamheten är ett av de största hindren för sårläkning. Patienten behöver förstå varför kompressionen är nödvändig, hur den ska skötas och vad som händer om den uteblir.

Smärta är en vanlig orsak till att patienter avvisar kompression. Om smärtan är stark kan det krävas ordination av smärtlindring innan behandlingen kan inledas. Patienten bör inte uppleva ökad smärta av kompressionen – är det fallet ska trycket sänkas och ABI kontrolleras på nytt.

Kompression och ABI – samma utrusning, dubbel nytta

Eftersom ABI-mätning är obligatoriskt innan kompressionsbehandling, och eftersom de flesta mottagningar som hanterar bensår redan gör ABI-mätningar, är det logiskt att ha rätt utrustning på plats. MESI mTABLET ABI-set automatiserar mätningen – fyra manschetter simultant, resultat på under en minut – och ger den dokumentation som nationellt vårdförlopp kräver.

Vill du veta mer? Kontakta oss eller läs mer på vår produktsida för MESI mTABLET ABI-set.

---

Källor: Vårdhandboken – Kompressionsbehandling och Venösa sår; Internetmedicin – Bensår venösa; Praktisk Medicin – Venösa bensår; VISS – Bensår; RiksSår – Nationellt vårdförlopp svårläkta sår (2023).