perifer artärsjukdomPADbenartärsjukdomABIankeltrycksindexprimärvårdkärldiagnostikaterosklerosischemiclaudicatio

Perifer artärsjukdom (PAD) – diagnostik och handläggning i primärvård

MAVE Medtech

·11 maj 2026

Perifer artärsjukdom (PAD) är en manifestation av generaliserad ateroskleros och drabbar uppskattningsvis 15–20 procent av befolkningen över 65 år. Trots detta är tillståndet kraftigt underdiagnostiserat: majoriteten av dem med PAD har inga eller atypiska symtom och söker aldrig vård för benproblem specifikt. De flesta dör av hjärtinfarkt eller stroke – inte av benkomplikationer.

Det är just därför primärvården spelar en nyckelroll. Den som träffar patienten – distriktsläkaren, distriktssköterskan, FHV-sköterskan – är ofta den enda som kan identifiera PAD innan det hinner leda till irreversibel ischemi eller amputation.

Snabbfakta om perifer artärsjukdom (PAD / benartärsjukdom)

15–20 % av befolkningen >65 år har PAD; majoriteten är asymtomatiska

3–5 gånger förhöjd risk för hjärtinfarkt och stroke jämfört med åldersmatchade kontroller

ABI ≤0,9 indikerar PAD — mätning utan remiss tar under 1 minut

Klassisk claudicatio förekommer bara hos 10–35 % — de flesta har atypiska symtom

Rökning är den starkaste riskfaktorn; rökstopp är viktigaste behandlingsåtgärden

Kritisk ischemi (ABI <0,5, vilovärk, sår): omedelbar remiss kärlkirurg

Källa: ESC Guidelines 2024; Internetmedicin; VISS.

Vad är perifer artärsjukdom (PAD)?

Perifer artärsjukdom innebär förträngning av artärerna utanför hjärta och hjärna, vanligast i benens artärer. Orsaken är nästan alltid ateroskleros med plackbildning i kärlväggen. Samma process som orsakar angina pectoris och stroke.

Klassificering:

Asymtomatisk PAD – nedsatt ABI utan symtom (vanligast, 50–60 % av alla med PAD)
Claudicatio intermittens – gångutlöst muskelsmärta som försvinner i vila
Kritisk ischemi – vilovärk, sår eller gangrän; omedelbar remiss krävs

Riskfaktorer för PAD är desamma som för hjärt-kärlsjukdom: rökning (starkast riskfaktor), diabetes, hypertoni, dyslipidemi, njursvikt och hög ålder.

Klinisk presentation och symtom

Bilden vid PAD varierar kraftigt. Den klassiska claudicatio – krampliknande vadsmärta vid gång – är välkänd men förekommer bara hos 10–35 procent av dem med PAD. De flesta har antingen inga symtom alls eller atypiska besvär som lätt förväxlas med andra tillstånd.

Frågor att ställa:

Besvär i ben vid gång som förbättras i vila?
Smärta eller domning i viloläge, särskilt nattetid?
Sår på fot eller underben som inte läker?
Kalla, bleka eller blåaktiga fötter?

Differentialdiagnoser att ha i åtanke:

Spinal stenos (smärtan förvärras i stående, tar längre tid att klinga av i vila)
Artros i höft eller knä
DVT (djup ventrombos)
Nervrotspåverkan/ischias
Venös insufficiens (värk snarare än smärta, förvärras vid stående)

Kom ihåg att en patient kan ha flera av dessa tillstånd samtidigt. En 75-årig diabetiker med bensmärta kan ha PAD och spinal stenos och venös insufficiens på samma gång. Kärlmätningen svarar bara på en del av frågan.

Diagnostik – ankeltrycksindex (ABI)

ABI är förstahandsmetoden för att identifiera perifer artärsjukdom. Mätningen är enkel, reproducerbar och kan utföras direkt på mottagningen – utan remiss till klinisk fysiologi.

Genomförande:

Patienten vilar liggande 5–10 minuter innan mätning
Blodtryck mäts bilateralt i armar (använd det högsta armtrycket som nämnare)
Blodtryck mäts bilateralt i fotled (a. tibialis posterior och a. dorsalis pedis)
ABI = ankelns systoliska tryck / armens systoliska tryck

Tolkning:

ABI-värde	Tolkning	Klinisk åtgärd
>1,4	Stela kärl (mediaskleros) — otillförlitligt värde	Komplettera med TBI
1,0–1,4	Normalt	Ingen åtgärd vid avsaknad av symtom
0,9–1,0	Gränszon — förhöjd kardiovaskulär risk	Följ upp, optimera riskfaktorer
0,7–0,9	Lindrig PAD	Sekundärprevention, gångträning
0,5–0,7	Måttlig PAD — claudicatio vanligt	Behandling, ev. remiss
<0,5	Allvarlig PAD — kritisk ischemi möjlig	Skyndsam remiss kärlkirurg

Källa: ESC Guidelines 2024; SKR 2023.

Vid diabetes: ABI ≥1,3 är patologiskt och talar för mediaskleros. Komplettera alltid med tåtryckmätning (TBI). Se vår guide: Kärlutredning vid diabetesfot – när ABI inte räcker

Viktigt: ABI-mätning är ett diagnostiskt stöd, inte en fullständig utredning. Resultatet ska alltid tolkas i sitt kliniska sammanhang – anamnes, symtom, riskfaktorer och övriga fynd. Ett gränsvärde ABI 0,88 hos en rökande 60-åring med vadsmärtor är mer oroväckande än samma värde hos en 45-åring som motionerar regelbundet utan symtom.

PAD-klassificering och riskstratifiering

Stadium	Symtom	ABI (typiskt)	Handläggning
Asymtomatisk PAD	Inga benbesvär	0,7–0,9	Sekundärprevention, uppföljning
Claudicatio intermittens	Gångutlöst muskelsmärta, försvinner i vila	0,5–0,8	Livsstil, farmaka, ev. remiss efter 6–12 mån
Kritisk ischemi — vilovärk	Smärta i vila, värre liggande	<0,5	Skyndsam remiss kärlkirurg
Kritisk ischemi — sår/gangrän	Sår, gangrän, amputationsrisk	<0,4	Akut remiss kärlkirurg

Källa: ESC Guidelines for Peripheral Arterial and Aortic Diseases 2024; VISS.

Kardiovaskulär riskbedömning

PAD är inte bara ett bensjukdomsproblem – det är en markör för generaliserad ateroskleros och kraftigt förhöjd kardiovaskulär risk. Patienter med PAD har 3–5 gånger högre risk för hjärtinfarkt och stroke jämfört med åldersmatchade kontroller.

Vid diagnostiserad PAD bör alltid ett kardiovaskulärt riskfokus integreras:

EKG (arytmier, ischemi)
Blodprov: lipider, HbA1c, kreatinin, CRP
Blodtrycksregistrering
Rökning – kvantifiera och initiera stöd vid rökstopp

MESI mTABLET gör det möjligt att mäta ABI och EKG i samma besök, utan att patienten behöver boka om eller remitteras vidare.

Behandling – sekundärprevention och livsstil

Målet med behandlingen är dubbelt: minska kardiovaskulär risk och förbättra livskvaliteten vid symtom.

Livsstilsåtgärder (alltid grunden):

Rökstopp – den enskilt viktigaste åtgärden vid PAD. Rökare med PAD har dramatiskt sämre prognos avseende amputation och kardiovaskulär mortalitet
Gångträning – rekommenderas för claudicatio: 30–60 minuter 3 gånger per vecka, till smärtgränsen. Strukturerat program ger bättre effekt än spontan promenad
Hälsosam kost, viktnedgång vid övervikt/fetma

Farmakologisk behandling:

Statin: LDL-mål <1,4 mmol/L och ≥50 % reduktion från basvärde (PAD = mycket hög kardiovaskulär risk, ESC 2024). Behandlas i samråd med läkare
Trombocythämmare: ASA 75 mg eller klopidogrel
ACE-hämmare/ARB vid hypertoni – blodtrycksmål <140/90 mmHg
Blodsockerreglering vid diabetes – HbA1c-mål enligt individuell bedömning
Undvik icke-selektiva betablockerare vid uttalad claudicatio

Remiss till kärlkirurg:

Kritisk ischemi – omgående, akut handläggning
Invalidiserande claudicatio trots 6–12 månader med livsstilsbehandling
Sår eller gangrän utan tillräcklig läkning

Screening – vem ska du mäta?

Rutinscreening av alla är inte etablerad praxis, men ABI-mätning är motiverad hos:

Symtomatiska patienter (claudicatio, sår, kalla fötter)
Diabetiker >50 år, eller diabetiker med >10 års sjukdomsduration
Rökare >50 år
Patienter med känd kardiovaskulär sjukdom (hjärtinfarkt, stroke, angina)
Patienter med flera riskfaktorer för aterosklerosoch oförklarliga bensymtom

En opportunistisk screening – att mäta ABI när patienten ändå är på mottagningen av annan anledning – är ett kostnadseffektivt sätt att öka diagnostiken utan att öka besöksvolymerna.

Holistisk handläggning

PAD är sällan ett isolerat tillstånd. Den genomsnittlige patienten med benartärsjukdom i primärvård är äldre, har diabetes eller hypertoni, tar flera läkemedel och har ofta begränsad rörelseförmåga som i sig påverkar bedömningen av gångförmåga och smärta.

Fatta aldrig ett beslut om PAD-behandling enbart på ett ABI-värde. Integrera:

Symtom och funktionspåverkan (gångsträcka, livskvalitet)
Kardiovaskulär riskprofil
Komorbiditet (diabetes, njursvikt, KOL)
Läkemedelsgenomgång
Patientens egna mål och preferenser

Vanliga frågor om perifer artärsjukdom

Vad är perifer artärsjukdom? Perifer artärsjukdom (PAD) innebär förträngning av artärerna utanför hjärta och hjärna, vanligast i benens artärer. Tillståndet beror nästan alltid på ateroskleros och drabbar 15–20 % av befolkningen över 65 år. Majoriteten har inga typiska symtom och identifieras aldrig utan aktiv screening.

Hur diagnostiseras perifer artärsjukdom? Förstahandsmetoden är ankeltrycksindex (ABI) — ett enkelt blodtrycksmått som jämför trycket i ankeln med trycket i armen. ABI ≤0,9 indikerar perifer artärsjukdom. Mätningen kan utföras direkt på mottagningen utan remiss och tar under en minut med automatiserad utrustning.

Hur mäter man ett ABI? Patienten vilar liggande 5–10 minuter. Blodtryck mäts bilateralt i armar och fotleder. ABI = ankelns systoliska tryck / armens systoliska tryck. Vid diabetes kompletteras ABI alltid med tåtryckmätning (TBI) eftersom mediaskleros ger falskt höga ABI-värden. Se vår detaljerade guide: ABI-mätning utan remiss.

Vad är symtomen på perifer artärsjukdom? Majoriteten av PAD-patienter (50–60 %) saknar typiska symtom. Klassisk claudicatio — krampliknande vadsmärta vid gång som försvinner i vila — förekommer bara hos 10–35 %. Övriga symtom: kalla fötter, sår som inte läker och smärta i vila (kritisk ischemi — kräver skyndsam remiss).

Vill du veta mer om ankeltrycksindex och hur mätningen utförs? Läs: Vad är ankeltrycksindex (ABI) och vad säger värdet?. Är patienten symtomatisk med gångsmärta? Se vår fördjupade guide: Claudicatio intermittens – utredning och behandling.

Har du frågor om ankeltrycksindex-utrustning för din mottagning? Kontakta oss eller se MESI mTABLET ABI-set och MESI mTABLET ABI+TBI Set i shoppen.

*Källor: ESC Guidelines for the management of peripheral arterial and aortic diseases 2024; AKO Skåne – Benartärsjukdom; Internetmedicin – Arteriell insufficiens kronisk; VISS – Benartärsjukdom, claudicatio, kritisk ischemi; Socialstyrelsen – Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård; Läkartidningen – Claudicatio intermit

← Fler inlägg