Kompressionsbehandling vid arteriell insufficiens – när ABI-värdet avgör om du kan linda

Kompressionsbehandling är förstahandsbehandling vid venösa bensår — men fel kompression till fel patient kan orsaka allvarlig skada. För patienter med arteriell insufficiens kan ett för högt kompessionstryck ytterligare begränsa blodflödet till foten, förvärra smärtan och i svåra fall leda till vävnadsdöd.

Nyckeln är att alltid mäta ankeltrycksindex (ABI) innan behandling inleds. ABI-värdet är inte bara ett screeningverktyg — det är det kliniska beslutsunderlaget som avgör om kompression är säker, reducerad eller kontraindicerad.

Snabbfakta — kompressionsbehandling och arteriell insufficiens

• ABI ska alltid mätas innan kompressionsbehandling påbörjas (krav i nationellt vårdförlopp, SKR 2023)
• ABI >0,8: full kompression möjlig
• ABI 0,5–0,8: anpassad kompression (ca 20 mmHg) i samråd med läkare
• ABI <0,5: kompressionsbehandling kontraindicerat
• ABI >1,4: mediaskleros misstänkt — mät tåtryck (TBI) istället
• Blandsår (arteriella + venösa inslag) förekommer hos 15–20 % av patienter med bensår

Varför är arteriell insufficiens farlig vid kompression?

Vid arteriell insufficiens är blodflödet till benet redan begränsat på grund av åderförkalkning i benens artärer. Kompression utövar ett yttre tryck mot benet som, om det är för högt, kan strypa det återstående arteriella flödet till foten.

Resultatet kan bli:

• Ökad smärta, framför allt nattetid och i vila
• Försämrad sårläkning
• Utvidgning av befintliga sår
• I svåra fall: kritisk ischemi och amputation

Det paradoxala är att arteriell insufficiens ofta saknar tydliga yttre tecken i tidiga stadier. En patient kan ha venöst utseende på sitt sår och ändå ha ABI 0,5. Utan mätning är det omöjligt att säkert avgöra om kompression är lämpligt.

Hur identifieras arteriell insufficiens?

Klinisk misstanke väcks av:

• Frånvaro av fotpulsar (dorsalis pedis, tibialis posterior)
• Blek, sval, glänsande hud utan hårväxt
• Sår distalt placerade, ofta på tår eller häl
• Smärta i vila eller nattetid (vilosmärta)
• Känd hjärt-kärlsjukdom, diabetes eller rökning

Men klinisk undersökning räcker inte. Upp till 50 procent av patienter med perifer artärsjukdom saknar palpabla pulser — och ett normalt utseende på huden utesluter inte arteriell insufficiens. ABI-mätning är det objektiva screeningverktyget som ger ett numeriskt beslutsunderlag.

ABI — beslutsunderlaget vid kompressionsval

Ankeltrycksindex beräknas som kvoten mellan systoliskt ankeltryck och systoliskt armtryck. Värdet avgör direkt vilket kompressionsalternativ som är lämpligt:

ABI-värde	Klinisk tolkning	Kompressionsval
>1,4	Misstänkt mediaskleros (stela kärl)	Mät TBI — ABI otillförlitligt
0,8–1,4	Normalt kärlstatus	Full kompression möjlig, ≥40 mmHg
0,5–0,8	Måttlig arteriell insufficiens	Anpassad kompression 20 mmHg, läkarsamråd
<0,5	Grav arteriell insufficiens	Kompression kontraindicerat — remittera kärlkirurg

Patienter med ABI 0,5–0,8 kan i vissa fall behandlas med reducerad kompression, men det kräver tätare uppföljning, läkarordinerad behandling och dokumentation av att beslutet är välgrundat.

Blandsår — den kliniskt svåra kategorin

Blandsår (arteriovenösa sår) har inslag av både venös och arteriell sjukdom. De förekommer hos 15–20 procent av patienter med bensår och är utmanande att behandla. Venösa sår kräver kompression — men den arteriella komponenten begränsar vilket tryck som är säkert.

För blandsår med ABI 0,5–0,8 kan anpassad kompression (kortsträckt bandage, 20–25 mmHg) provas i samråd med läkare. Kort- och medelstretchade bandage är att föredra framför högelastiska, eftersom de ger lägre vilotryck.

Läs mer om arteriella sår och deras utredning.

När tåtryck (TBI) ger säkrare svar

ABI är otillförlitligt vid mediaskleros — ett tillstånd där kalkavlagringar i kärlväggen gör artärerna inkompressibla och ger falskt höga tryckvärden. Mediaskleros är vanligt vid:

• Diabetes mellitus
• Kronisk njursvikt (CKD)
• Hög ålder

ABI-värden >1,4 hos dessa patienter ska inte tolkas som normalt kärlstatus. Tåtrycksmätning (TBI) är i dessa fall förstahandsmetoden — tåartärerna är sällan drabbade av mediaskleros och ger ett tillförlitligare tryckvärde. TBI <0,7 indikerar arteriell insufficiens.

Praktiskt arbetsflöde för sårteamet

1. Klinisk bedömning — pulstagning, hudbedömning, symtom på vilosmärta
2. ABI-mätning — alltid innan kompressionsbehandling inleds
3. Vid ABI >1,4 — komplettera med TBI (misstänkt mediaskleros)
4. Vid ABI 0,8–1,4 — full kompression kan ges
5. Vid ABI 0,5–0,8 — reducerad kompression i samråd med läkare, dokumentera beslut
6. Vid ABI <0,5 — kompression kontraindicerat, remiss till kärlkirurg
7. Upprepa ABI vid utebliven sårläkning eller försämring

En automatiserad ABI-mätare som MESI mTABLET ABI-set eller MESI ABPI MD mäter simultant på fyra extremiteter på under en minut och genererar ett dokumenterbart protokoll som uppfyller kraven i nationellt vårdförlopp.

Vanliga frågor

När ska man inte ge kompressionsbehandling? Kompressionsbehandling ska inte ges vid ABI under 0,5, vid obehandlad hjärtsvikt, vid akut djup ventrombos eller vid aktiv ytlig arteriell bypass. Arteriell insufficiens är den vanligaste kliniska kontraindikationen.

Vilka är nackdelarna med kompressionsbehandling? Hos patienter med arteriell insufficiens kan kompression försämra blodflödet till foten. Andra möjliga komplikationer är trycksår under förband vid felaktig applicering och bristande patientföljsamhet vid smärta. Risken minimeras med korrekt ABI-screening och rätt kompressionsnivå.

Vad menas med kompressionsbehandling? Kompressionsbehandling innebär att ett graderat yttre tryck appliceras mot benet med hjälp av bandage, strumpor eller pump. Syftet är att motverka venöst ödem, förbättra venklaffarnas funktion och stödja sårläkning. Behandlingen är kontraindicerad vid grav arteriell insufficiens.

Varför är kompressionsbehandling viktig vid venösa bensår? Venösa bensår orsakas av förhöjt venöst tryck. Kompression reducerar det venösa trycket, förbättrar mikrocirkulationen och skapar de fysiologiska förutsättningarna för sårläkning. Utan kompression läker de flesta venösa bensår inte, oavsett val av sårförband.

Vad används kompressionsbehandling till förutom sårläkning? Kompression används även vid lymfödem, DVT-profylax, prevention av recidiv efter läkt venöst sår och vid ödem som läkningshämmande faktor vid bensår av annan genes.

---

Läs mer om kompressionsbehandling i vår guide till kompressionsbehandling och om hur ABI-mätning fungerar i praktiken i vår artikel om ankeltrycksindex.

Har du frågor om ABI-utrustning för er mottagning, hemsjukvård eller sårteam? Kontakta oss eller läs mer om MESI mTABLET ABI-set.

---

Källor: Vårdhandboken – Kompressionsbehandling och Venösa sår; SKR – Nationellt vårdförlopp svårläkta sår (2023); ESCHAR-studien; 2024 ESC Guidelines for the management of peripheral arterial and aortic diseases; RiksSår – nationellt kvalitetsregister för svårläkta sår.