Ny lag 1 juli 2026: Vad innebär 'God och nära vård' för kommunal diagnostik?
Ny lag 1 juli 2026: Vad innebär "God och nära vård" för kommunal diagnostik?
Den 1 juli 2026 träder en av de mest omfattande reformerna av kommunal hälso- och sjukvård i modern tid i kraft. Riksdagen beslutade den 25 februari 2026 om propositionen Nästa steg för en god och nära vård (Prop. 2025/26:19), som ändrar hälso- och sjukvårdslagen, patientlagen och tandvårdslagen.
För dig som arbetar med, leder eller upphandlar kommunal vård är det här direkt relevant — och det påverkar vilket diagnostiskt stöd du behöver ha på plats.
Vad lagen kräver: fyra centrala förändringar
1. Medicinsk bedömning av läkare och sjuksköterska dygnet runt
Kommuner ska säkerställa att sjuksköterska finns tillgänglig dygnet runt för att utföra medicinska bedömningar — fysiskt eller digitalt — för patienter i kommunal hälso- och sjukvård. Regioner ansvarar parallellt för att läkare finns tillgänglig vid behov, inklusive möjlighet till hembesök kvällar och helger.
Det gäller patienter i särskilda boenden (SÄBO), LSS-boenden, korttidsboenden och ordinärt boende med kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser.
2. Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) i varje kommun
Varje kommun ska ha en MAR — legitimerad arbetsterapeut eller fysioterapeut — med ansvar för att säkerställa väl fungerande rutiner för rehabilitering, habilitering och hjälpmedelsförskrivning.
3. Fast vårdkontakt ska aktivt erbjudas
Det räcker inte längre att informera om att en fast vårdkontakt har utsetts. Patienten ska få namn och kontaktuppgifter, och den fasta vårdkontakten ska aktivt samordna och följa upp vården.
4. "Hemsjukvård" tas bort som term
Begreppet hemsjukvård ersätts med hälso- och sjukvård i hemmet, med en tydlig signal: vård i hemmet ska uppfylla exakt samma krav på kvalitet och kompetens som vård på klinik.
Vad det betyder i praktiken: diagnostik nära patienten
Kravet på medicinsk bedömning dygnet runt ställer frågan på sin spets: vilka verktyg har sjuksköterskan när hon rycks ut till en patient på ett SÄBO klockan 22 en lördag?
Många av de patienter som får kommunal hälso- och sjukvård är äldre med komplexa tillstånd — diabetes, hjärt-kärlsjukdom, svårläkta sår. Perifer artärsjukdom (PAD) är vanligt i den gruppen och är en av de viktigaste orsakerna till sårläkningsproblem och akuta försämringar. Att kunna mäta ankeltrycksindex (ABI) och tåtrycksindex (TBI) direkt vid patienten — utan klinikbesök — är i det sammanhanget ett reellt kliniskt stöd.
Lagen säger också att hälso- och sjukvård i hemmet ska hålla samma kvalitetsnivå som klinikbaserad vård. Det är ett argument för att utrustning som används i hemmet behöver vara medicinsk utrustning, inte konsumentprodukter.
Vilka produkter passar för kommunal vård?
För hemsjukvårdsteam och mobila enheter
MESI ABPI MD är en fristående enhet för mätning av ankeltrycksindex. Kompakt, batteridriven och utformad för att användas utanför kliniken — i patientens hem, på SÄBO eller i en mobil mottagning. Mätning på två armar och två ben tar cirka en minut, med automatisk PADsense-algoritm™ och SmartArm-detektering™. Resultatet kan delas direkt med ansvarig läkare.
MESI rullväska — för team som bär med sig utrustningen vid hembesök och kringbesök.
För SÄBO och kommunala mottagningar med bredare diagnostikbehov
MESI mTABLET ABI+TBI Set kombinerar mätning av ankeltrycksindex och tåtrycksindex i ett integrerat system. TBI är särskilt viktigt för patienter med diabetes och mediakalkos — en grupp som är överrepresenterad i kommunal vård — där standard-ABI kan ge missvisande resultat på grund av stela kärl.
MESI mTABLET ABI-set är ingångspunkten för ankeltrycksmätning med full klinisk rapportfunktion och direktkoppling till journalsystem via MESI mRECORDS.
MESI mTABLET Tåtrycksset ger en fullständig TBI-rapport med pulsvågformer — för de fall där ABI-mätning inte ger tillförlitligt svar.
En förändring som skapar förutsättningar — men ställer krav
Reformen är tydlig med att kommunerna behöver ha kapacitet att möta medicinska vårdbehov nära patienten. Det innebär inte bara personalplanering — det innebär också att rätt diagnostiska verktyg behöver finnas på plats.
För upphandlande kommuner och enhetschefer som nu ser över sina kapacitetsbehov inför 1 juli är det rätt tillfälle att ställa frågan: har vi de verktyg som krävs för att sjuksköterskan faktiskt ska kunna göra en medicinsk bedömning av kärlstatus i hemmet?
Kontakta oss för att diskutera vilket upplägg som passar er verksamhet.
Källor och vidare läsning
- Nästa steg för en god och nära vård — Socialstyrelsen (hämtad 2026-06-15)
- Proposition 2025/26:19 Nästa steg för en god och nära vård (PDF) — Regeringen (hämtad 2026-06-15)
- Riksdagens beslut om Prop. 2025/26:19 — riksdagen.se (hämtad 2026-06-15)
- Prop. 2025/26:216 Stärkt medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvård — Regeringen (hämtad 2026-06-15)
- Primärvården stärks med nästa steg för en god och nära vård — Pressmeddelande, Regeringen (hämtad 2026-06-15)