Claudicatio intermittens – fönstertittarsjuka: symtom, diagnos och behandling
Claudicatio intermittens – fönstertittarsjuka: symtom, diagnos och behandling
Claudicatio intermittens – i dagligt tal fönstertittarsjuka – är ett av de vanligaste symtomen på perifer artärsjukdom (PAD) och ett tidigt tecken på generaliserad ateroskleros. Trots hög prevalens är tillståndet underdiagnostiserat i svensk primärvård. Det är välkänt att patienter med benartärsjukdom löper mångdubbelt förhöjd risk för hjärtinfarkt och stroke, men studier visar att sekundärpreventiv behandling fortfarande är bristfällig i denna grupp.
Vad är claudicatio intermittens?
Claudicatio intermittens (latin: tillfällig hälta) innebär ansträngningsutlösta smärtor i benmuskler som uppkommer vid gång och släpper promptt efter några minuters vila. Smärtan beror på att förträngda artärer inte kan leverera tillräckligt med syresatt blod till musklerna vid belastning.
Namnet fönstertittarsjuka härstammar från det typiska beteendet: patienten tvingas stanna under promenaden och låtsas titta in i ett fönster för att dölja att hen faktiskt vilar ut smärtan.
Claudicatio ingår tillsammans med kritisk ischemi i gruppen benartärsjukdom. Kritisk ischemi är det allvarligare tillståndet, med vilovärk, sår och risk för gangrän.
Hur vanligt är det?
Uppskattningsvis 10–20 procent av alla pensionärer i Sverige har någon form av benartärsjukdom. Prevalensen av symtomatisk claudicatio ökar markant med åldern: från knappt 2 procent i åldersgruppen 40–59 år till uppemot 10 procent bland dem över 70 år. Beräknat utifrån svenska data görs drygt 5 000 kärlkirurgiska ingrepp per år, och mortaliteten efter fem år ligger kring 10–15 procent – till 75 procent relaterad till kardiovaskulära orsaker.
Symtom och klinisk bild
Det klassiska symtomet är krampliknande smärta i vadmuskulaturen vid gång – som tilltar med gångsträckan och försvinner snabbt i vila. Smärtan kan också sitta i lår och säte när förträngningarna sitter högre upp i a. iliaca.
Det snabba avklingandet i vila är kännetecknande och bör alltid efterfrågas. Om smärtan kvarstår länge i vila, eller uppkommer utan ansträngning, ska kritisk ischemi misstänkas.
Vanliga differentialdiagnoser: spinal stenos (smärtan förvärras i stående och nedförsbacke, tar längre tid att klinga av), lumbago/ischias (stickande smärta i vila, längs benets fram- eller baksida), DVT, artros i höft eller knä.
Diagnos – ankeltrycksindex (ABI)
Diagnosen ställs med ankeltrycksindex (ABI). Benartärsjukdom definieras som ABI ≤0,9. Vid claudicatio är ABI vanligtvis under 0,7. Mätningen utförs med blodtrycksmanschett vid fotleden och dopplersignal i a. dorsalis pedis eller a. tibialis posterior.
Vid ABI >1,3–1,4 (stela kärl, mediaskleros – vanligt vid diabetes och njursvikt) ger ABI-mätningen falskt höga värden. I dessa fall kompletteras med tåtrycksmätning (TBI). Ischemigränsen för tåtryck är 30–50 mmHg systoliskt.
ABI kan mätas direkt på mottagningen utan remiss till klinisk fysiologi. MESI mTABLET ABI-set automatiserar mätningen på under en minut.
Behandling i primärvård
Den initiala handläggningen och behandlingen kan med fördel bedrivas i primärvården (AKO Skåne, Internetmedicin, Läkartidningen 2010). Målet är tvådelat: symtomlindring och kardiovaskulär sekundärprevention.
Livsstil – det viktigaste:
- Rökstopp är den enskilt viktigaste åtgärden. Rökning är den dominerande riskfaktorn och utan rökstopp är prognosen avsevärt sämre
- Gångträning – helst 30–60 minuter tre gånger per vecka, med intensitet upp till smärtgränsen. Övervakad gångträning ger störst effekt på gångsträcka och livskvalitet
- Hälsosam kost, viktnedgång vid övervikt
Farmakologisk behandling:
- Statin + ASA (trombocythämmare) som basbehandling
- ACE-hämmare eller ARB vid hypertoni – förstahandsval vid PAD. Mål: blodtryck <140/90
- LDL-mål: <1,8 mmol/L eller minskning med ≥50 % om initialt LDL är 1,8–3,5 mmol/L
- Blodsockerreglering vid diabetes
- Undvik betablockerare i första hand vid PAD (kan förvärra symtom)
Remiss till kärlkirurg:
- Kritisk ischemi (vilovärk, sår, gangrän) – omgående remiss
- Invalidiserande claudicatio trots 6–12 månaders livsstils- och läkemedelsbehandling
- Behov av ställningstagande till revaskularisering (PTA eller bypass)
ABI – både diagnos och uppföljning
ABI-mätning används inte bara för att ställa diagnosen utan också för att följa förloppet och effekten av behandling. En mätning vid diagnos ger baslinjevärdet. Vid försämring av symtom, eller inför beslut om kirurgi, kan ny mätning vägleda beslutet.
Vill du veta mer om ankeltrycksindex och hur mätningen går till? Läs vår guide: Vad är ankeltrycksindex (ABI) och vad säger värdet?
Eller kontakta oss för information om MESI mTABLET ABI-set.
Källor: Praktisk Medicin – Claudicatio intermittens; AKO Skåne – Benartärsjukdom; VISS – Benartärsjukdom, kritisk ischemi och claudicatio; Internetmedicin – Arteriell insufficiens kronisk; Läkartidningen – Claudicatio intermittens 2010; NetdoktorPro – Claudicatio intermittens; FYSS – Fysisk aktivitet vid benartärsjukdom.